Caroline Olsson har följande förslag till metod för stödfodring på våren.

Normalt sett ska man inte behöva stödfodra om man gett bina minst 12 kg torrsubstans i samband med invintringen, men om man upptäcker i mars/april att det är lite foder kvar och man inte har någon ram som man sparat med honung från förra året kan man göra som Caroline Olsson gör:

Ta tillvara allt klet och skrap efter slungningen. Skumhonung, rester från silarna osv. Viktigt: det måste vara binas egen honung. Den kan förvaras svalt i flera år. Blanda den med socker till en fast deg som inte rinner vid 30 grader. Strösocker eller florsocker spelar ingen roll, det är helt en prisfråga. Se till att honungen är ljummen (eller värm den lite i mikro), annars blir degen lätt för lös. Det går åt minst dubbla volymen strösocker jämfört med honung. Florsocker går åt ännu mer. Degen ska vara fast och inte rinna ner i kupan när det blir +30 grader. Rulla korvar, ett par dm långa. De ska passa ovanpå en ram. Panera i socker och placera i en bit bakplåtspapper, för att undvika klet. Platta till med kavel så att det blir ungefär hamburgermått, förvara kallt (och torrt) tills det är dags.

Ta gärna ut i bigården på en bricka, det är kletvarning. Undvik het sol. Riv av pappret upptill, lyft sen på locken och vänd så att pappret kommer överst, placera rakt på ramarna och ta bort pappret. Ju kallare korvarna är desto lättare och snabbare kan de hanteras. Lyxvarianten paneras läckert gul i färskt pollen från en sälg- eller hasselkvist som tagits hem i god tid.